Som tidigare namnt sa blev det inget Saripiquí for oss svenskar. Det var faktist skont. Jag behovde denna veckan till att bara vara - vilket man inte riktigt kan nar man ar ny pa ett nytt stalle, utan da passas man upp hela tiden. Plus att hittills sa har familjen varit en fristad for mig dar jag kunnat slappna av och samla krafter.
Igar ville jag sova ut - men min kropp har envisat sig om att alltid vakna till klockan 8 varje morgon, om jag inte blir vackt av sma ungarna innan. Men som tur var hade de sovmorgon och borjade forst klockan 12. Vissa har ju bra, en annan mins att nar man sjalv var 11-13 ar sa borjade man minsan 8 varje morgon. Men va gor man inte nar skolan ar overfull sa man far dela upp dagarna pa mitten.
Nar val ugarna gatt ivag till skolan tog jag med mig Jaennette in till San José for att hitta en ny mp3. Leta igenom helahelhela San José innan jag antligen fick min JATTE ROSA MP4! For den ar verkligen rosa. Inte nog med att sjalva apparateen ar rosa, horlurarna, sladden till datorn, skyddsfodralet, och "halsbandet" ar rosa! haha, lite kul ar det faktist. Det blev en liten dyr historia, eller fom mig iaf. 55 000 colones fast fick en present som betod av hogtalare som man kunde koppla till med UV-ljus. Sa nu blir det fest nar jag kommer hem till Sverige! Haller pa fpr fullt hemma i Alajulita att lagga over musik.
Dagen borjade valdigt bra, men under fruksten gick allt fel och jag ville darifran fort som tusan. Mitt "hem" ar inte langre an fristad. Usch, har graten i halsen bara jag tanker pa vad som hander nar inte jag ar dar eller Pedro. Usch. Men som tur var sa var det en reunion i kyrkan runt hornet - sa jag tog tillfallet i akt att fly hemifran!
Pa samlingen var vi 7 kvinnor fran Alajulita och La Carpio plus prasten Renate som haller i samlingen som jag inte vet vart hon bor. Det var jatte bra tema "VANSKAP" lisom fora gangen da det var "TILLIT". Jag gillar verkligen dessa samlingarna. Renate ar jatte bra och jag har fatt bra tips till ovningar och samtal som jag kan anvanda nar jag kommer hem. Hur synd som helst att jag missar nasta mote. Ar pa Manú da!
Nar samlingen var over blev det bara en snabbis hem och lamna lite grejer, slangde ivag en vit logn for ungarna att jag skulle traffa Jenny och Johannes inne i San José ( kunde garna inte saga som det var, att jag mar daligt av att vara dar just for tillfallet och att jag behovde komma bort ett par timmar!) Darefter sprang jag till bussen. Huu - maste ga upp for varsta uppforsbacken varje gang for att komma till bussen. men det ar det vart, lite motion ar alltid valkommet! haa BTW sa tyckte Pedro, pappan i familjen att jag hade blivit smalare sedan jag sist sag honom. Haa, det var inte illa :)
Men har hittat en lagom lang och saker runda for mig att spinga/ga i Alajulita - vilket jag ska borja med nu, i eftermiddag om jag hinner hem innan det blir morkt, annars sa i morgon. japp stine ska fortsatta att bli smal, fasen annars kommer jag svalla som en gris!
Usch, fasen va trakigt att det var varre an jag trodde. Det ar svart att komma fran sverige dar barnaga ar forbjuden till ett land dar det ar fullt tillatet. For mig ar det sjukt jobbigt att se utan att kunna gripa in i situationen. Vad har jag lixom for ratt att tala om for henne hur hon ska uppfostra sina forsterbarn?! Ingen. Darfor flyr jag - men just nu mar jag inge bra alls. Och tyvar tar barnen illa upp nar dom ser att jag ar pavag ut nagonstanns. Deras ogon blir lessna, speciellt lillkillens. Usch det ar verkligen svart. Helst av allt hade jag velat ta med mig dom in nu - men va ska vi gora, jag kan inte garna satta dom pa en stol medans jag sitter har och skriver. Naa verkligen ingen rolig situation jag har hamnat i. Roligt nog var detta ett av de dileman som vi tog upp innan vi akte ut. Trode aldrig att jag skulle hamna i den sjalv!
Puss
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar