Forsta dagen spenderades vid Stilla Havet. Det var en vacker varm dag och vi kom till en svart strand med stora skummande vagor. Paminnde mig valdigt mycket om Vasterhavet i Lokken. Det var bara att ta av sig kladerna och haoppa i. Det var riktigt kul . Jenny och Johannes blev som barn igen. Vattnet var skont, men jag tyckte att Cahuita och Caribiskahavet var battre. Men nu kan jag pricka av Stilla Havet fran listan. Tog ocksa min riktiga semesterol har i LantinAmerika. Toña - nicaraguas egna ol. Det var gott, kande hur jag slappnade av med den svalkande olen och med de skummande,bullrande vagorna i bakgrunden.
Sen gjorde vi stan Chinadega lite. Justo berattade om hur vackert staden varit innan inbordeskriget - da den totalforstordes. Hela hans familj deltog i det pa ett elelr annat satt. Kopte lite presenter i en av Justos 12 syskons affar. han har namligen en orginasition som paminner pa manga satt om ILCOs arbte bara att den inte ar kyrklig. Intressant.
Ett annat besok var huvudstaden Managua, fin stad, men som aven den blev sonderbombad ubnder kriget.
En underbar vecka och en underbar familjs om vi bodde hos. Nastan alla 13 syskon med undantag pa 5 tror jag bodde i samma kvarter, och manga av syskonbarnen med. sammanlagt ar det 32,33 syskonbarn. Med andra ord en stor familj med ett stort hjarta. Ville inte aka darifran.
Det ar nagot som ar jobbigt emd att vara har. man blir lite kanslomassigt stord. man hinner vara pa ett stalle sa att man faster sig vid familjen man bor hos och helt plotsligt ska man dar ifran, och chansen att fa traffa dom igen ar valdigt liten, sa det ar jobboigt att saga hejda.
Nar vi kom tillbaka till San José, sa sov jag over pa ILCO. Ville, elelr vagade inte vara ensam hemma i huset i Alajuelita. Tur for mig att det var ett ungdomslager pa kontoret, sa jag sov med dom. For att sedan pa sondag aka med till Manu for att traffa den svenska rattvise delegationen. Huu va kul det var att traffa dom, speciellt Karin och Kristina. Fallde nastan en tar. Det var riktigt skont att prata och umgas med svenskar igen, men framforallt ungdomar som man kunde prata med om allt. Skont for mig med att jag kunde en hel del om landet och kyrkan sa jag var till hjalp om fragor kom.
Hela sondagen tillbringades med dessa ungdomar fran costa rica och sverige. Det lektes och gjordes olika ovningar, dramatiseringar, spelades fotboll och badade. Rikrigt roligt och intressant. Har fatt med mig anu mer som jag kan anvanda nar jag atervander.
Bestamde mig fpor att sova over pa Manu for att kunna folja med pa bananplantage. Trodde att jag skulle fa sova gott och lange. Men det gick inte allls - jag hade arhundrades varsta feberfrossa och sov inte alls mycket utan vaknade upp med 39 graders feber. Det var inge kul alls att aka runt med sa hog feber i sakert 30 graders varme pa daliga vagar. Men det gick.
Var i Sarapiquí och halsade pa forsamlingen dar och pastor Jorge, som forovrigt ar Justos bror. Men hojdpunkten var besoket pa bananplantaget. 300 hektar bananplantage och 400 hektar naturskyddsomrade. men vett i katten om det stammde med naturskyddsomrade, med tanke pa att dom besprutade ganska mycket och med tanke pa att vi fick en varning om att inte rora vattnet for att det var giftigt. Men vi ville inte provecera, tudligen sa att dom egentligen inte far ta emot besok. Hur intressant som helst att fa se hela processen fran plantering, till skordning,till paketering.
Hem och sova ut, sa lange och val, utan myggnat. Vilket jag nog inte skulle ha gjort. Har en massa nya bett idag. Men det far jag ju oavsett vad jag sover elelr gor. Formiddagen har tillbringat med svenskdeligationen. Saknar faktist dom redan. sista gangen man sag dom nu. Har verkligen blivit taggad pa att komma hem och forelasa om mina upplevelser och om ILCO. Yeah. Tack svenskara.
Nu sitter jag har pa samma gamla internet cafe som vanligt, nasan rinner, huvudet dunkar. Kanner mig inte sa dar jattepigg vill hem och lagga mig.
Ha det bra dar hemma.
Kalmar FF vinenr smGuld
Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar