Fugata

Da var man klar har. Sista rundan i San José har gjorts. Sista natten som jag sover hos familjen ar ocksa avklarad :( eftersom jag ska ut och dansa ikvall kan jag inte komma hem, sa da blir den spenderad i La Carpio.

Varit pa utvardering i Manú torsdag till fredag. Ojoj. Kom fram otroligt mycket - bade kritik, ros och andra saker. Blev en massa skratt da Erick uppfann en ny hiphopstil. Haha, lange sedan jag skrattade riktigt sa mycket som jag gjorde under de tva dagarna. Men det var en riktigt bra utvardering som gav otroligt mycket. Tyvar sa har varan grupp hamnat mycket iklam av organisationsproblem, bade fran ILCOs och Svenska Kyrkans sida. Jag ar mycket besviken pa hur framforallt Svenska Kyrkan har agerat - skam nastan lite. Men ska inte ta upp det har, utan det kommer de ansvariga fa hora nar vi ar i Sigtuna. Men ILCO och information ar inget som gar sa dar jatte bra ihop. Men summan av allt ar att jag faktist inte skulle vilja andra pa nagonting. Visst det har varit hur tufft som helst ibland och manga chockar har forekommit under resans vag, men det har givit mig sa otroligt mycket att jag ar mer tacksam an vad jag ar negativ. Har lart mig sa otroligt mycket om mig sjalv, livet, varderingar, Costa Rica som land och dess orattvisor, ILCO som kyrka ( jag alskar den) manniskor som verkligen oppnat sina hjartan och slappt mig in i deras liv. Wow vad jag har varit med om mycket. Gar inte forklara det. Vet inte heller hur jag ska kunna forklara for manniskorna nar jag komit hem hur det var vad jag har varit med om. For det finns knappt ord att beskriva alla de kanslor som vallar upp inom mig nar jag tanker tillbaka pa min tid har i Costa Rica och ILCO. Kommer sakna det har otroligt mycket, samtidigt som jag verkligen langtar efter att fa komma hem till mitt egna liv.

Johannes el Grande har fatt over mig till Everton! Men bara for att KALMAR FF vann SM-Guld. Det kommer han alltid att fa hora oavsett vad han sager!

Igar nar jag kom hem fran utvarderingen star grinden oppen till huset (det gor den ALDRIG) och rok valler ut. Hjalp tanker jag det brinner! Men icke, dar inne i garden star ett gang barn och en man och gor upp eld och inne ar koket fullt med kvinnor som star och gor Tamalis, som ar en matratt som Ticos ater tre ganger om dagen hela december och det smakar jatte bla! Typiskt nog har min kamera gatt sonder sa det blevb inge bilder. Forsokte ligga lagt, da hela huset var rokfullt till bradden och hjoden, gick inte att andas och alla gick runt och grat pga av roken kom in i ogonen. Fick nog och tog med mig Abi till Chinosen och kopte marsmallows och mariekex och sa hade vi, barnen jag och tva av kvinnorna en lite lagereld. Det var riktigt mysigt och varmt och skont. Riktigt kul att prata med kvinnorna med.
Fast nackdelen ar att nu LUKTAR ALLA MINA SAKER ROK, sa det raker och blir over. Suck, inte for att det redan luktade illa, men nu annu mer. Men men, mamma blir sakert jatte glad nar jag kommer hem till henne med en massa tvatt :) min present till henne fran Costa Rica!

Jag dackade nog av all rok, ett under att jag ens vaknade i morse men det gjorde jag :) Nu sitter jag har inne pa mitt stammis café for sista gangen. Kanns lite trakigt. Kommer att sakna San José, affarerna, livet. Jaa trivs jatte bra har. Verkligen nagot man marker nar man kommit tillbaka efter man varit ute pa landet. Jag gillar livet i storstaden, trotts att det kan vara lite obehagligt.

Inte mycket kvar nu. Hem och pussa pa familjen, ska packa klart idag sa att jag kan agna hela sondagen at familjen. Da ska det bjudas pa chockobanano och deslas ut presenter! Kommer att bli jobbigt att saga hej da. Kande redan idag hur tararna borjade komma nar Abi gav mig en malning som hon gjort dar det stod att jag alltid fanns i hennes tankar och att jag aldrig skulle glomma henne! Naaw, min lillasyster. Det tar pa hjartat. Blaa tycker inte om att ta forval. Men det ar nagot som jag viste skulle komma redan forsta dagen jag kom. Imogon hander det. Vi ska sova pa La Oficina - kanns trakigt men sa ar det.

Ska val gora det absolut sista av San José nu, innan jag far hem till Alajuelita for att hanga med ungdomarna, traffa Abis nya pojkvan och ga pa en sista massa har i Costa Rica. Vet inte om jag ar sa sugen pa att ga ut ikvall. Vi far se.

Om tva dagar ar jag pavag hem till kalla Sverige - huu vad jag ser fram emot det!